Vilka lirare vi är...
Tjenis!
I helgen blev det ännu en gång massa spontanrace. I fredags rullade vi ut till Kaggen och softade på kvällen och kom överens om att vi skulle upp till Uppsala och träffa Fredriks polare där uppe.
Sagt och gjort! Till Uppsala for vi efter några pitstops först i Ekerö centrum för att jag skulle få duscha och lite, och sen i Rissne hemma hos Mike där vi softade lite till.
Uppsala var väl en helt okej liten söt stad. Minns den knappt från att ha varit där och badat på äventyrsbad någon (några?) gång. I vilket fall så softade vi runt, satt i "stadsparken" mitt i Uppsala och drack öl, snackade med trevliga människor och spelade gitarr o sjöng. Ja just det... Fredrik drog med sig min gitarr, jag skulle trubadura. Visserligen blev det förvånansvärt lite gitarrspel, men jag kommer till det... En sak i taget.
Jag minns inte exakt vart vi tog vägen efter det. Jag tror vi rullade hem till Fredriks kompis Kattis och lämnade våra grejer för att senare rulla ner till en klubb. Tydligen fanns bara en klubb som Jocke och Fredrik (och kanske tillomed jag?) skulle komma in på som hette Kalas (www.kalas.nu). Skulle vara ett jävla skitställe enligt alla Uppsalabor men jag tyckte det var helt okej. Ett jävla drag iallafall och det är det som krävs för att det ska vara lyckat i mina ögon!
Någonstans här så traskade jag och Fredrik runt i Uppsala på egen hand (minns inte varför) och pratade med random Uppsalabor. Frop sprang runt och sprang fram till folk, sträckte fram inbjudningen till fistbumpen och skrek "UPPSALA YEAAAAAH". Värt att nämnas kanske är att han gjorde det till varje människa vi gick förbi. Varenda en. Och det var mycket folk. Väldigt trevliga människor dock. Ingen blev sur utan alla joinade och tyckte det var skitnice typ. Vi stannade och snackade med några... och här började det spåra riktigt.
Jag och Fredrik står och snackar med någon random, och plötsligt drar Fredrik till milleniumets bitchslap på mig så jag nästan går i backen. PÅNG sa det verkligen. Jag tittar upp och fattar ingenting, vafan vare som hände, typ? Förbi går något litet gäng som ser slaget jag åkte på av Fredrik och skriker "JÄÄÄVLAR VILKEN SMÄLL, IGEN IGEN IGEN" till honom. Sagt och gjort, PAAAAAANG sa det så smällde han till mig igen. Så två rejäla smällar inom loppet av 5-6 sekunder. Jag var svullen resten av kvällen.
I vilket fall. Efter klubben så drog vi upp till Kattis igen och satt där och softade ett tag, drack lite mer, spelade lite gitarr, tog det lugnt. Alla var vid detta lag rätt rejält fulla också, må jag kanske nämna. Kattis blev trött och gick och la sig, Micke tog en jävla dusch och sprang runt naken i lägenheten resten av kvällen. Vi lirade lite kort och tog det allmänt lugnt tills vi fick för oss att dra ut igen. Fråga mig inte varför eller vad vi skulle göra, men ut skulle vi.
Så där gick vi. Jag, Jocke, Micke, Ronnie, Fredrik och Frida, mitt i natten vandrandes runt i Uppsala. Vi stannade till på en bensinmack då Micke skulle in och köpa en boll. Sagt och gjort, fotboll blev det sen resten av natten.
Fredrik och Frida stack efter en stund hem, men jag, Micke, Ronnie och Jocke fortsatte natten. Efter många om och men hittade vi en fotbollsplan, eller snarare en gräsmatta med två fotbollsmål. Där lirade vi stress i... jag vet inte hur många timmar. Mer eller mindre resten av natten. När solen började gå upp så la jag mig ner på fotbollsplanen och tog min väska som kudde och dunade i någon timme.
Sova på en fotbollsplan med solen lysandes = feeeeest!
Tydligen så lämnade resten av gänget mig liggandes där och strövade vidare ett tag. Ingen aning vart de stack, men jag sov så gott så. I vilket fall kom de tillbaka till slut och väckte mig och vi kom överens om att vi skulle rulla tillbaka till Stockholm. Det var nu Söndagmorgon... kanske 6-7 var klockan. Vi drog oss hem till Kattis där Fredrik låg och sov och väckte honom och sa att vi skulle dra.
Sen började äventyret.
Vi började leta efter tågstationen, och det går fan inte att förklara hur svårt det är att hitta tågstationen i en främmande stad utan en aning om var man är någonstans. Vi började leta iallafall, gick åt alla håll, frågade folk, men av någon anledning så sa varenda människa vi frågade någonting annorlunda mot tidigare svar vi fått. Så vi letade. Och letade. Och letade. Vi måste ha gått runt hela Uppsala innan vi hittade den där jävla stationen. Det blev en jävla promenad på någon mil om inte mer, och det sög då jag hade packning med massa kläder och öl samt gitarren att gå och släpa på. Fick hjälp med gitarren mestadels av vägen dock! Tack gode gud.
Vi lyckades iallafall ta oss till tåget och hem, och jävlar vilket äventyr det blev!
För att sammanfatta då...
Uppsala var en härlig stad och stadsparken var underbar. Det var ett roligt äventyr men jag tror inte jag skulle vilja göra om det, haha. Främst för att jag knappt kan stå upp idag.
Ni får en bild också från Kalas, det fanns 60+ bilder från kvällen och på något sätt så var jag inte med på en enda. Jag undrar vad jag hade för mig egentligen.
Mike, Jokah och Frop på Kalas dådå...
Japp! Det var helgen!
Kom sedan hem och köpte Powerade för att få lite energi och nu är jag bakfull och har ont i hela kroppen. Men är man fest så är man... hehe!
Får inte heller glömma att gratta Spanien!!! Sjukt välförtjänt och jag älskar att titta på Spanien när de lirar fotboll. Varena spelare i laget har en sån jävla känsla med bollen (förutom möjligtvis Puyol) och det finns en sån spelglädje i deras spel. Ser ut som att de älskar fotboll mycket mer än alla andra lag de möter, liksom. Kan inte riktigt förklara det på något bättre sätt. Utöver det så vill alla i hela laget jämt ha bollen vilket är en sån jävla bra egenskap att ha hos ett lag. FEJNT!
Nu ska jag duna och hoppas på att jag blir människa igen.
PUSS O KRAM TYP
/andeh
I helgen blev det ännu en gång massa spontanrace. I fredags rullade vi ut till Kaggen och softade på kvällen och kom överens om att vi skulle upp till Uppsala och träffa Fredriks polare där uppe.
Sagt och gjort! Till Uppsala for vi efter några pitstops först i Ekerö centrum för att jag skulle få duscha och lite, och sen i Rissne hemma hos Mike där vi softade lite till.
Uppsala var väl en helt okej liten söt stad. Minns den knappt från att ha varit där och badat på äventyrsbad någon (några?) gång. I vilket fall så softade vi runt, satt i "stadsparken" mitt i Uppsala och drack öl, snackade med trevliga människor och spelade gitarr o sjöng. Ja just det... Fredrik drog med sig min gitarr, jag skulle trubadura. Visserligen blev det förvånansvärt lite gitarrspel, men jag kommer till det... En sak i taget.
Jag minns inte exakt vart vi tog vägen efter det. Jag tror vi rullade hem till Fredriks kompis Kattis och lämnade våra grejer för att senare rulla ner till en klubb. Tydligen fanns bara en klubb som Jocke och Fredrik (och kanske tillomed jag?) skulle komma in på som hette Kalas (www.kalas.nu). Skulle vara ett jävla skitställe enligt alla Uppsalabor men jag tyckte det var helt okej. Ett jävla drag iallafall och det är det som krävs för att det ska vara lyckat i mina ögon!
Någonstans här så traskade jag och Fredrik runt i Uppsala på egen hand (minns inte varför) och pratade med random Uppsalabor. Frop sprang runt och sprang fram till folk, sträckte fram inbjudningen till fistbumpen och skrek "UPPSALA YEAAAAAH". Värt att nämnas kanske är att han gjorde det till varje människa vi gick förbi. Varenda en. Och det var mycket folk. Väldigt trevliga människor dock. Ingen blev sur utan alla joinade och tyckte det var skitnice typ. Vi stannade och snackade med några... och här började det spåra riktigt.
Jag och Fredrik står och snackar med någon random, och plötsligt drar Fredrik till milleniumets bitchslap på mig så jag nästan går i backen. PÅNG sa det verkligen. Jag tittar upp och fattar ingenting, vafan vare som hände, typ? Förbi går något litet gäng som ser slaget jag åkte på av Fredrik och skriker "JÄÄÄVLAR VILKEN SMÄLL, IGEN IGEN IGEN" till honom. Sagt och gjort, PAAAAAANG sa det så smällde han till mig igen. Så två rejäla smällar inom loppet av 5-6 sekunder. Jag var svullen resten av kvällen.
I vilket fall. Efter klubben så drog vi upp till Kattis igen och satt där och softade ett tag, drack lite mer, spelade lite gitarr, tog det lugnt. Alla var vid detta lag rätt rejält fulla också, må jag kanske nämna. Kattis blev trött och gick och la sig, Micke tog en jävla dusch och sprang runt naken i lägenheten resten av kvällen. Vi lirade lite kort och tog det allmänt lugnt tills vi fick för oss att dra ut igen. Fråga mig inte varför eller vad vi skulle göra, men ut skulle vi.
Så där gick vi. Jag, Jocke, Micke, Ronnie, Fredrik och Frida, mitt i natten vandrandes runt i Uppsala. Vi stannade till på en bensinmack då Micke skulle in och köpa en boll. Sagt och gjort, fotboll blev det sen resten av natten.
Fredrik och Frida stack efter en stund hem, men jag, Micke, Ronnie och Jocke fortsatte natten. Efter många om och men hittade vi en fotbollsplan, eller snarare en gräsmatta med två fotbollsmål. Där lirade vi stress i... jag vet inte hur många timmar. Mer eller mindre resten av natten. När solen började gå upp så la jag mig ner på fotbollsplanen och tog min väska som kudde och dunade i någon timme.
Sova på en fotbollsplan med solen lysandes = feeeeest!
Tydligen så lämnade resten av gänget mig liggandes där och strövade vidare ett tag. Ingen aning vart de stack, men jag sov så gott så. I vilket fall kom de tillbaka till slut och väckte mig och vi kom överens om att vi skulle rulla tillbaka till Stockholm. Det var nu Söndagmorgon... kanske 6-7 var klockan. Vi drog oss hem till Kattis där Fredrik låg och sov och väckte honom och sa att vi skulle dra.
Sen började äventyret.
Vi började leta efter tågstationen, och det går fan inte att förklara hur svårt det är att hitta tågstationen i en främmande stad utan en aning om var man är någonstans. Vi började leta iallafall, gick åt alla håll, frågade folk, men av någon anledning så sa varenda människa vi frågade någonting annorlunda mot tidigare svar vi fått. Så vi letade. Och letade. Och letade. Vi måste ha gått runt hela Uppsala innan vi hittade den där jävla stationen. Det blev en jävla promenad på någon mil om inte mer, och det sög då jag hade packning med massa kläder och öl samt gitarren att gå och släpa på. Fick hjälp med gitarren mestadels av vägen dock! Tack gode gud.
Vi lyckades iallafall ta oss till tåget och hem, och jävlar vilket äventyr det blev!
För att sammanfatta då...
Uppsala var en härlig stad och stadsparken var underbar. Det var ett roligt äventyr men jag tror inte jag skulle vilja göra om det, haha. Främst för att jag knappt kan stå upp idag.
Ni får en bild också från Kalas, det fanns 60+ bilder från kvällen och på något sätt så var jag inte med på en enda. Jag undrar vad jag hade för mig egentligen.
Mike, Jokah och Frop på Kalas dådå...
Japp! Det var helgen!
Kom sedan hem och köpte Powerade för att få lite energi och nu är jag bakfull och har ont i hela kroppen. Men är man fest så är man... hehe!
Får inte heller glömma att gratta Spanien!!! Sjukt välförtjänt och jag älskar att titta på Spanien när de lirar fotboll. Varena spelare i laget har en sån jävla känsla med bollen (förutom möjligtvis Puyol) och det finns en sån spelglädje i deras spel. Ser ut som att de älskar fotboll mycket mer än alla andra lag de möter, liksom. Kan inte riktigt förklara det på något bättre sätt. Utöver det så vill alla i hela laget jämt ha bollen vilket är en sån jävla bra egenskap att ha hos ett lag. FEJNT!
Nu ska jag duna och hoppas på att jag blir människa igen.
PUSS O KRAM TYP
/andeh
Kommentarer
Postat av: Frop
Awesome xD <3
Postat av: bp
fESzt o slagga på fotbollsplan! snygg solbränna runt kragkanten också gissar jag?
Trackback
